Ofta ställda frågor | Minskog.fi

Skogsägare

Aktör

Om MinSkog.fi

Öppen skoglig information

  1. Ofta ställda frågor
  2. Ofta ställda frågor

Ofta ställda frågor

Behöver du hjälp eller vill du ge respons?

I vår broschyr om e-tjänsten MinSkog.fi hittar du praktiska tips om hur man använder tjänsten.

Du kan också ta kontakt med Skogscentralens kundtjänst:

kundtjanst(at)skogscentralen.fi eller per telefon 029 432 407 (lna/msa), eller Ge respons på responsblanketten.

På den här sidan har vi samlat sådana frågor som ofta ställs samt svaren på dem. De hjälper dig använda den öppna skogliga informationen och e-tjänsten MinSkog.fi, som kräver inloggning. Om du inte hittar svaret på din fråga på den här sidan, ger Skogscentralens kundtjänst råd.

Vi utvecklar e-tjänsten MinSkog.fi och även den öppna skogliga informationen kontinuerligt. Du kan ge respons och förbättringsförslag via blanketten nedan.
 

Aktuellt i tjänsten >>

 

Skogsdata

  • Vad betyder punkterna Kund och medlem på sidan Ge samtycke?

    Aktörer som erbjuder tjänster i skogsbranschen kan be Skogscentralen om skogsdata baserat på ett kundförhållande eller medlemskap. Om villkoren uppfylls får aktören tillgång till uppgifterna. Då visas det som ett kryss i rutan Kund eller Medlem att de har tillgång till informationen.

  • Hur tar jag tillbaka ett samtycke som jag gett en aktör att se mina skogsdata i e-tjänsten?

    Om du har gett en aktör ditt samtycke, kan du ta det tillbaka det genom att kryssa för Inget samtycke och spara ändringarna.

    Om samtycket som visas i e-tjänsten bygger på ett medlemskap eller kundförhållande måste du kontakta aktören för att få samtycket återkallat. När aktören sedan meddelar oss att kundförhållandet eller medlemskapet har upphört, ändrar vi så att dina uppgifter inte längre syns hos aktären.

  • Fastigheten syns inte i tjänsten?

    I Skogscentralens kundregister gjordes en omfattande uppdatering av fastighetsuppgifterna i början av 2016. Om du märker att en fastighet som tidigare visats i tjänsten MinSkog.fi inte längre finns med, ber vi dig skicka ett meddelande om det till kundstödet. Ange dina kontaktuppgifter samt namnet och registernumret på fastigheten. Säg också till om ärendet brådskar. Därefter utreder vi felet och kontaktar dig. Vi beklagar olägenheter som detta orsakar.

    När det gäller outbrutna områden visas endast beteckningen i tjänsten MinSkog.fi. Så länge ingen lantmäteriförrättning har gjorts kan man inte titta på kartor eller skogsdata över ett outbrutet område. En fastighet som bildats av ett outbrutet område kommer att synas i tjänsten MinSkog.fi när de nya fastighetsgränserna har uppdaterats hos Skogscentralen. För närvarande får vi uppdateringar om fastighetsgränser två gånger om året, på våren och på hösten.

  • Varför har tjänsten MinSkog.fi inte längre några inkomst- och utgiftskalkyler?

    På grund av revideringen av skogslagen har uppskattade belopp i euro tagits bort från tjänsten 1.3.2018. Om belopp i euro skulle visas i tjänsten MinSkog.fi, vore de en del av öppna skogsdata. Vid beredningen av lagändringen kom skogsägare och företrädare för skogsindustrin överens om att tjänsten MinSkog.fi inte längre ska visa inkomst- och utgiftskalkyler.

  • Hur får jag uppgifterna om min skogsbruksplan att synas i tjänsten?

    De basuppgifter som tillhandahålls i tjänsten MinSkog.fi är ett bra underlag för en fastighetsspecifik skogsbruksplan som du eventuellt låter en aktör i branschen upprätta. Om du vill att uppgifterna i skogsbruksplanen ska synas även i tjänsten MinSkog.fi, kontakta personen eller organisationen som upprättade skogsbruksplanen och be dem överföra uppgifterna. Uppgifterna ska skickas till oss i filformatet XML enligt skogsstandarden. XML-filen skickas per e-post till adressen metsasuunnitelmat(at)metsakeskus.fi. 

    Skogscentralen tar inte ut någon avgift för dataöverföringen. Den tjänsteleverantör som upprättat skogsbruksplanen kommer eventuellt att debitera dig för dataöverföringen enligt sin egen prislista. 

  • När uppdateras skogsdatan?

    Skogscentralen inventerar privatskogarna med tio års mellanrum. Mellan inventeringarna aktualiseras uppgifterna med hjälp av flygfoton, terrängbesök, anmälningar om användning av skog, Kemera-ansökningar, skogsägarna anmälningar om verkställda åtgärder och uppgifter som fås från andra organisationer. Uppdaterade skogsdata är alltid tillgängliga i tjänsten MinSkog.fi. När du loggat in i tjänsten ser du en uppskattning av tidpunkten för datainsamlingen, antingen på första sidan eller på en enskild fastighets egen sida genom att välja fliken Skogsfastigheter och kartor.

    Läs mer om inventeringen, dvs. hur vi samlar in och uppdaterar skogsdata.

  • Innehåller tjänsten uppgifter om min skogsfastighet?

    När du loggar in i tjänsten ser du om det finns skogsdata över din fastighet. Om ingen information om skogstillgångarna finns, visas den uppskattade tidpunkten för när sådan förväntas bli tillgänglig. Även om det inte finns någon information om skogstillgångarna kan du använda fastighetskartan och flygbilden i tjänsten. Nya skogsdata införs hela tiden i tjänsten MinSkog.fi. För närvarande omfattar tjänsten skogsdata över cirka 82 procent av arealen i privatägda skogar. Vi meddelar skogsägaren när skogsdata om hans eller hennes fastighet blivit klara och införts i tjänsten. Med skogsdata avses avgiftsfria basuppgifter bl.a. om beståndets höjd och volym i olika delar av fastigheten. Läs mer om informationen om skogstillgångar i privata skogar.

  • Varför syns en fastighet i tjänsten MinSkog.fi även om jag inte längre äger den?

    Skogscentralens uppgifter om fastighetsägare grundar sig på Lantmäteriverkets fastighetsdatasystem. En ny ägare uppdateras i Skogscentralens kundregister och i tjänsten MinSkog.fi när den nya ägarens lagfart har bekräftats.

  • Figurnumreringen i tjänsten avviker från min skogsbruksplan. Varför?

    Skogsdata i tjänsten MinSkog.fi produceras utifrån fjärrkartering. Figurnumreringen görs fastighetsvis och den börjar alltid med nummer ett. Figurnumreringen kan avvika från en skogsbruksplan som upprättats tidigare eller från figurnumreringen i andra system.

    Mer information om skogsdata som samlas in genom fjärrkartering ges i kvalitetsbeskrivningen för information om skogstillgångar, som finns på vår webbplats.

  • Jag är en aktör i skogsbranschen. Vilka uppgifter bland kundens skogsdata kan jag läsa i tjänsten?

    I tjänsten MinSkog.fi kan du läsa uppgifter om de fastigheter som ligger inom ditt verksamhetsområde, under förutsättning att skogsägaren samtyckt till att ditt företag får tillgång till uppgifterna och att det över huvudtaget finns skogsdata om fastigheterna.

    Du ser informationen också om du beviljats tillgång till den utifrån en kundrelation eller ett medlemskap.

  • Jag tycker att det finns fel i figuruppgifterna på mina fastigheter. Hur gör jag för att uppdatera dem?

    Uppgifterna i systemet för skoglig information kan uppdateras av skogsägaren själv eller en person som är befullmäktigad av skogsägaren. Ta kontakt med vår kundtjänst för att kontrollera och korrigera felen. Du kan också meddela oss genom att fylla i och skicka in responsblanketten.

    Figurer med skogsskötsel- eller avverkningsförslag som redan är utförda, är det enklast att meddela oss om genom att i tjänsten välja figuren, klicka på Meddela och fylla i utförd åtgärd.

Öppen skoglig infromation

  • Jag har skoglig information som jag vill ge Skogscentralen. Hur går jag till väga?

    Uppgifter i systemet för skoglig information kan uppdateras enligt uppgifter som en markägare eller en person som är befullmäktigad av markägaren skickar till Skogscentralen. Skogsägaren eller den befullmäktigade kan logga in i tjänsten MinSkog.fi för att t.ex. anmäla utförda skogsvårds- och avverkningsarbeten figurvis.

    Efter ändringen i skogslagen som trädde i kraft 1.3.2018 kan uppgifterna också uppdateras med uppgifter som lämnats av andra, om Skogscentralen bedömer att kvaliteten på uppgifterna är av tillräckligt god kvalitet.  Skogsdatalagen förutsätter att informationen om skogstillgångar ska vara korrekt.

    Om informationen om skogstillgångar inte uppdateras enligt uppgifter som en utomstående lämnat till Skogscentralen, ska dessa uppgifter i varje fall bevaras.

    Skogsdata kan lämnas i elektroniskt format till e-postadressen metsatieto (at) metsakeskus.fi eller per brev till adressen:
    Finlands skogscentral
    Skoglig information
    Aleksanterinkatu 18 A
    15100 Lahtis

  • Vad bör jag tänka på när jag sammanför öppna data med fastighetsgränser (fastighetsgränser som enbart har fastighetsbeteckningen), med fastighetsgränser som har en uppgift om fastighetens ägare eller till exempel med Statistikcentralens statistikrutor?

    Att sammanföra fastighetsgränser eller fastighetsbeteckningar med miljödata medför inga skyldigheter beträffande skyddet av personuppgifter. Om miljödata som gäller en fastighet sammanförs med en uppgift om den fysiska personen som äger fastigheten, uppkommer ett personregister. Vid behandling av uppgifterna i ett personregister ska skyldigheterna i personuppgiftslagen (från och med 25.5.2018 EU-dataskyddsförordningen) iakttas. Mer information om skyldigheterna.

    Statistikcentralens statistikrutor innehåller inga ägaruppgifter och därför kan miljödata sammanföras med dem.

  • Kan jag via de öppna data kika på ett plantbestånd som växer på grannens skogsskifte och föreslå grannen att vi tillsammans ber en skogsarbetare komma och arbeta åt oss?

    Ja, det kan du. Eftersom öppna skogsdata inte har sammanförts med uppgifterna om ägare måste den som frågar känna till vem som äger grannfastigheten.

  • Kan jag söka lämpliga utflyktsmål med hjälp av öppna skogsdata?

    Ja, den information som finns i tjänsten kan läsas och laddas ned fritt.

  • Kan jag redigera de öppna skogsdata och göra dem till en kommersiell tjänst?

    Öppna skogsdata kan användas som material för kommersiella tjänster. Om öppna skogsdata sammanförs med en uppgift som gör att skogsdata vidare kan kopplas till personuppgifterna om skogsägarna i det aktuella området, ska bestämmelserna om skydd av personuppgifter iakttas. Sådana uppgifter är till exempel namn, kontaktuppgifter och personbeteckning. Mer information om skyldigheterna.

  • Hur får jag veta vem som äger skogen?

    Du kan fråga efter en skogsägares namn och kontaktuppgifter hos Lantmäteriverket.

Inloggning

  • Vad är ett elektroniskt identitetskort?

    Ett elektroniskt identitetskort är ett certifikatkort som utnyttjar Befolkningsregistercentralens medborgarcertifikat. Medborgarcertifikatet är en elektronisk identitet, med vilken man tryggt kan identifier sig i offentliga förvaltningens ärendehanteringstjänster som utnyttjar Suomi.fi-identifiering.

    Medborgarcertifikatet används med ett identitetskort som polisen beviljar. Befolkningsregistercentralens medborgarcertifikat används också i organisationskort och social- och hälsovårdens yrkeskort.

  • Var kan jag skaffa ett mobilcertifikat?

    Ett mobilcertifikat är kopplat till ett finländskt mobiltelefonnummer. Kontakta din mobiloperatör.

    Läs mer om mobilcertifikat.

  • Vad är ett mobilcertifikat?

    Mobilcertifikat är tjänster som finländska mobiloperatörer tillhandahåller för identifiering i e-tjänster och för elektroniska underskrifter. Du kan logga in i tjänsten MinSkog.fi med mobilcertifikat.

  • Jag är delägare i en samfälld skog och i ett dödsbo. Kan jag använda tjänsten MinSkog.fi?

    Samfällda skogar, äkta par och andra samägare kan använda tjänsten MinSkog.fi under förutsättning att uppgifter om samtliga ägare finns i Skogscentralens datasystem. Om det inte går att logga in i tjänsten eller om samägda fastigheter saknas i tjänsten ber vi dig kontakta Skogscentralens kundtjänst. Läs mer om samägande och tillstånd att hantera ärenden på vår webbplats.

Åtgärdsförslag och skogsvårdsarbeten

  • Hur vet jag hur mycket skogsvårdsarbetena kostar och hur mycket inkomster jag kan få för virket?

    På grund av ändringen i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information, som trädde i kraft 1.3.2018, har de tidigare utgifts- och priskalkylerna tagits bort från tjänsten MinSkog.fi. Kalkylerna grundade sig på regionala, årliga medelpriser som Naturresursinstitutet hade samlat in. Dessa uppgifter kan du även i fortsättningen läsa på Naturresursinstitutets (LUKE) webbplats: kostnad av skogsvårdsarbeten och rotpriser.

  • Varför visar tjänsten ett åtgärdsförslag för figuren även om åtgärden redan har utförts?

    Skogsdata samlas in med hjälp av fjärrkartering där provytemätningar, laserskanning och flygfotografering utnyttjas. Felen i laserinventeringen ökar när det är fråga om en ojämn, flerskiktad eller annars för området avvikande figur. Det kan orsakar onödiga eller felaktiga åtgärdsförslag. Det kan också hända att uppgifter om en redan vidtagen åtgärd inte ännu har nått Skogscentralen. Då kan du anmäla den vidtagna åtgärden på en e-blankett och därefter uppdaterar Skogscentralen uppgifterna om figuren inom två veckor.

    Läs mer om Kvalitetsbeskrivning för Finlands skogscentrals information om skogstillgångar.

    Tjänsten visar bara ett åtgärdsförslag för varje figur, men i praktiken kan det finnas behov av flera olika arbetsslag på en och samma figur.

  • Måste man göra de skogsvårdsarbeten som föreslagits för en figur?

    De åtgärdsförslag som visas i tjänsten MinSkog.fi är uttryckligen förslag. De förpliktar inte skogsägaren att handla efter dem. Vi rekommenderar att du drar fördel av förslagen när du planerar vården av din skog. Det är bra att kontrollera åtgärdsförslagen i terrängen varje gång innan arbeten inleds.

  • Det rekommenderas att gallrings- eller slutavverkning ska göras på flera figurer tre år i rad. Lönar det sig verkligen att göra avverkningar varje år?

    För varje åtgärdsförslag har fastställts vilket år det rekommenderas att åtgärden ska vidtas. Det lönar sig att planera skogsvårdsarbetena som större helheter. Det kan vara förnuftigt att utföra alla föreslagna avverkningar på en gång under ett år. Det är bra att kontrollera åtgärdsförslagen i terrängen varje gång innan arbeten inleds.

  • Varför har en del av åtgärdsförslagen markerats som brådskande?

    För varje åtgärdsförslag har fastställts vilket år det rekommenderas att åtgärden ska vidtas. Brådskande åtgärder är sådana som bör utföras i år eller som hade varit bra att utföra redan tidigare. Vi rekommenderar att ni börjar planeringen av skogsvårdsarbetena med att kontrollera dessa figurer.

E-tjänster

  • Hur ska jag göra för att se min makas eller en annan närståendes skogsdata i tjänsten?

    Med skogsägarens samtycke (tillstånd att hantera ärenden) får du tillgång till hans eller hennes skogsdata i tjänsten MinSkog.fi. Ett tillstånd är behändigt när en annan person, till exempel maka eller barnet till en äldre skogsägare, sköter skogsärendena.

    Fyll i tillståndsblanketten tillsammans med skogsägaren. Underteckna blanketten och skicka in den till Skogscentralens kundtjänst. Vi kontaktar mottagaren av tillståndet när uppgifterna har uppdaterats och det blir möjligt att logga in i tjänsten MinSkog.fi.

  • Jag skickade nyligen in en Kemera-ansökan. Kan jag se ansökan i tjänsten?

    Ja, Kemera-dokument som skickats in via tjänsten MinSkog.fi finns under punkten Ärenden >> Kemera. Dokumenten finns på egna flikar: Finansieringsansökan och Anmälan om verkställande.

  • Jag är en tjänsteman i skogsbranschen. Kan jag göra en anmälan om användning av skog i tjänsten för min kunds räkning?

    Ja, du kan göra en anmälan om användning av skog för skogsägarens räkning under förutsättning att skogsägaren har samtyckt till att du får åtkomst till den aktuella fastighetens uppgifter och gett dig fullmakt att göra anmälan om användning av skog.

Kartor och flygfoton

  • Hur vet jag när flygfotona i tjänsten har tagits?

    Flygfotomaterialet i tjänsten MinSkog.fi kommer från Lantmäteriverket. Lantmäteriverket fotar varje år cirka 80 000–100 000 kvadratkilometer skog. Lantmäteriverket och Landsbygdsverket har gemensamma projekt där de låter göra flygfotograferingar utifrån behovet av material. Därför vet man inte exakt när ett visst område kommer att uppdateras. Våra experter på geodetisk information uppskattar att uppdateringar görs ungefär vart femte år. De aktörer inom den offentliga förvaltningen som låter göra flygfotograferingar har för avsikt att aktivera samarbetet. På det sättet kommer flygfotograferingar att bli frekventare.